Om dej...
Skriv om mej...sa du...finns mycket at skriva om mej !!! Jaaa...det gjør det ju....so why not? =)
Men vart ska man börja? En flummig grabb på UM som jag inte kände at all...som värka glad och trevlig....och otroligt hetrofil ..lol.....Och som jag blev känd med för at du skulle bli pappa,så altför tidlig doch.......dom skulle stannat i magen i tre månader til =(. Men dom ville inte det...och du kastades på huvet ut i det okända m två för tidligt födda ungar....och vi börja prata...du kunde inte sova så bra...så jag stannade med dej på nätterna och vi prata...och prata...
Senn så dog lilla Benjamin...even detta lät du mej få va en del av...och jag kunde äntligen beretta min hemliss....at jag varit m om samma sak...nått jag inte våga seja innan...vårat vännskap blev even djupare då...och jag börjasakna dej som fan om du inte va där....
Men endå fick jag et sjock den dan du kom och sa at du va kjär i mej!!!....det hadde jag värkligen aldrig gissat.!!!!!......senn hände massor av saker......dumma,elaka,svåra saker......
men endå fick dom oss på nått sätt at växa ihop mera......och jag förstod at jag med va kjär.......i dej=)
...och at jag nog hadde varit det et tag nu...
Det va underbart...even om jag fick såra nånn annan...så va det underbart still....så djupa starcka känslor i nom mej...
Så är det still.....nei.,djupare nu....för vi har klarat oss igjenom en massa provningar...där vi tvivlat på om våran kjärlek skulle få bestå........perioder dä vi skada varann...och nestan blev borta från från varann....men inte i våra hjärtan....dom vetat hela tiden ju....
Och nu är vi åter m varann...och jag känner at det här er rett....för andra känns det kanhända wierd....men för oss är det rett.....Och det är din förtjenst...envisa lilla skåning....jag älskar dej så himmla otroligt mycket...går inte at seja i ord hur jag känner.........du är nått aldeles särsklit för mej...du gjör mitt liv värd at leva....och jag älskar dej....=)
Min lillaste pusenusk-murmel....=)
Men vart ska man börja? En flummig grabb på UM som jag inte kände at all...som värka glad och trevlig....och otroligt hetrofil ..lol.....Och som jag blev känd med för at du skulle bli pappa,så altför tidlig doch.......dom skulle stannat i magen i tre månader til =(. Men dom ville inte det...och du kastades på huvet ut i det okända m två för tidligt födda ungar....och vi börja prata...du kunde inte sova så bra...så jag stannade med dej på nätterna och vi prata...och prata...
Senn så dog lilla Benjamin...even detta lät du mej få va en del av...och jag kunde äntligen beretta min hemliss....at jag varit m om samma sak...nått jag inte våga seja innan...vårat vännskap blev even djupare då...och jag börjasakna dej som fan om du inte va där....
Men endå fick jag et sjock den dan du kom och sa at du va kjär i mej!!!....det hadde jag värkligen aldrig gissat.!!!!!......senn hände massor av saker......dumma,elaka,svåra saker......
men endå fick dom oss på nått sätt at växa ihop mera......och jag förstod at jag med va kjär.......i dej=)
...och at jag nog hadde varit det et tag nu...
Det va underbart...even om jag fick såra nånn annan...så va det underbart still....så djupa starcka känslor i nom mej...
Så är det still.....nei.,djupare nu....för vi har klarat oss igjenom en massa provningar...där vi tvivlat på om våran kjärlek skulle få bestå........perioder dä vi skada varann...och nestan blev borta från från varann....men inte i våra hjärtan....dom vetat hela tiden ju....
Och nu är vi åter m varann...och jag känner at det här er rett....för andra känns det kanhända wierd....men för oss är det rett.....Och det är din förtjenst...envisa lilla skåning....jag älskar dej så himmla otroligt mycket...går inte at seja i ord hur jag känner.........du är nått aldeles särsklit för mej...du gjör mitt liv värd at leva....och jag älskar dej....=)
Min lillaste pusenusk-murmel....=)
Kommentarer
Postat av: daniel
Det är jättefint skrivet =)
Blev jätteglad när jag läste det.
Älskar dig.
Trackback