Min skyddsängel.....
Fan,fan....nått har händt honom...nått jag kunde avvägrat..fuck.....Jag kjend senn jag vakna at nått skulle hända...inte så starckt och inte så konkret nu....så jag trodde at det inte gjälde nån nära mej nu....at det ville hända nån olycka nånstans lr nått sånt!!! Men när han sa at han skulle åka skateboard så stack det kaldt på min rygg ju...och jag sa ...du kommer bara bryta av nått !!! Och han sa : Om du tycker jag ska låta bli så åker jag inte ,Ravn ! Men kjänslan va inte så starck då...så jag stanna honom inte !!! Faaaaaan !!!
Och nu har han trillat av sitt skateboard och har skadat sej och är på väg til sjukhuset....och jag kunde ha stannat honom!!!! Bläääääääää !!!!!!!!! När ska jag lära mej a tolka rett?
Jag haft dom här förutaningarna hela mitt liv ....fast dom ändrat karaktär...när jag va liten va det mest bra saker jag såg....men nu ä det endast obehagliga....skador .....olyckor...död.... Och kjänslan blir starckare ju närare personen finns mitt hjärta....men kan ochså va starck om det är tilex en stor olycka..
Mitt första minne av det...jag va 5år tror jag...min mamma hadde fått en inbjudan med posten....likeså alla andra vuxna tanter i vårn stad antar jag...på folkets hus skulle det va nån salgsdemo av en massa grejer til kjöket,läste hon högt för mej....och bland alla som kom skulle en av dom vinna ett kaffesett til 12 personer...
Jag blev jätteglad då...för pötsligt visste jag at det va min mamma som skulle vinna den...men hon ville inte gå dit !!! Vilken olycka!!! Så jag sa åt henne at hon måste gå!!! För hon kom vinna det dær kaffesettet...men hon hadde ingen lust....men hur det enn blev...så gick hon dit på kvälden med Trines mamma...och jag sa åt dom at dom fick inte promenera dit ..för at lådan skulle bli för tung för dom at konka på....och då skratta dom bara......men mamma vann den...och jag va inte alls förvånad...för jag visste ju redan !!
Men mamma va rett sjockad sejer hon....and still is...
När det vände vet jag inte riktigt...det tog nog et tag innan jag kjände igjen signalen i min kropp....och jag är inte duktig nog enn på at fatta dom. Allra starkast kjände jag 11/9.....värsta så långt för mej...
Jag vet inte vaför eller vem .....men nån varnar mej av nån orsak....nån som vill väl....jag vet at det är en god kraft...för at den varnar.....jag väljar at kalla den min skyddsängel.....
Om den kjenslan dyker upp slår den inte fel....nåt hænder alltid...det mystiska är bara at den inte alltid dyker upp om nått händer....så saker kan hända even om jag inte märker nått....
Kommer va orolig nu tils jag får veta hur Danne mår......det får inte ha händ han nått alvarligt ju !!!
Hör du det min ängel?
Och nu har han trillat av sitt skateboard och har skadat sej och är på väg til sjukhuset....och jag kunde ha stannat honom!!!! Bläääääääää !!!!!!!!! När ska jag lära mej a tolka rett?
Jag haft dom här förutaningarna hela mitt liv ....fast dom ändrat karaktär...när jag va liten va det mest bra saker jag såg....men nu ä det endast obehagliga....skador .....olyckor...död.... Och kjänslan blir starckare ju närare personen finns mitt hjärta....men kan ochså va starck om det är tilex en stor olycka..
Mitt första minne av det...jag va 5år tror jag...min mamma hadde fått en inbjudan med posten....likeså alla andra vuxna tanter i vårn stad antar jag...på folkets hus skulle det va nån salgsdemo av en massa grejer til kjöket,läste hon högt för mej....och bland alla som kom skulle en av dom vinna ett kaffesett til 12 personer...
Jag blev jätteglad då...för pötsligt visste jag at det va min mamma som skulle vinna den...men hon ville inte gå dit !!! Vilken olycka!!! Så jag sa åt henne at hon måste gå!!! För hon kom vinna det dær kaffesettet...men hon hadde ingen lust....men hur det enn blev...så gick hon dit på kvälden med Trines mamma...och jag sa åt dom at dom fick inte promenera dit ..för at lådan skulle bli för tung för dom at konka på....och då skratta dom bara......men mamma vann den...och jag va inte alls förvånad...för jag visste ju redan !!
Men mamma va rett sjockad sejer hon....and still is...
När det vände vet jag inte riktigt...det tog nog et tag innan jag kjände igjen signalen i min kropp....och jag är inte duktig nog enn på at fatta dom. Allra starkast kjände jag 11/9.....värsta så långt för mej...
Jag vet inte vaför eller vem .....men nån varnar mej av nån orsak....nån som vill väl....jag vet at det är en god kraft...för at den varnar.....jag väljar at kalla den min skyddsängel.....
Om den kjenslan dyker upp slår den inte fel....nåt hænder alltid...det mystiska är bara at den inte alltid dyker upp om nått händer....så saker kan hända even om jag inte märker nått....
Kommer va orolig nu tils jag får veta hur Danne mår......det får inte ha händ han nått alvarligt ju !!!
Hör du det min ängel?
Kommentarer
Trackback