ravn86

På lördag hände nått fruktansvärt i Norge...en mann dödar först sin gamla far och sin sambo...därefter drar han iväg til exfruns hus ...där dödar han sin 14åriga son och skadar sin exfru och hennes nya mann svårt...=(

Jag kan inte sluta tänka på sonen....hur han kände ...när gick det upp för hononm at hans pappa kom at döda honom.?.......fy fan.....hans mamma försökte stanna pappan...men hon kunde inte,  och blev själv svårt knivskuren ....senn knivhuggde han sin son til döda nederst i trädgårn =(

Hur rädd var han då?
Fatta han vad som hände?

Det kommer vi aldrig at få veta ju...

Jag vet bara vad jag kände när jag va liten kille och min pappa drack....hur jag låg i Reins säng och lyssnade på hur dom bråka ....min pappa slog oss aldrig ...men han blev så arg och han kasta saker omkring sej....och han skrämde mej.........Jag låg aldeles stel där i mörkret och torde knapt anda...
Vi sa inget ...men min bror höll min hand fast i sin...och jag kunde höra hur hans hjärta slog fort ....
Ibland när jag inte våga springa inn til Rein ...så sjöng jag....alla songer jag kunde ...högt för at sleppa höra dom!!!  Eller jag kröp inn i mitt tecke typ...mellan det och påslakanet....med min ficklampa och en bok.....det blev som et mysigt litet tält där inne....senn stoppa jag fingrarna i öronen och läste....

Han gjorde oss aldrig nått....visst kasta han morsans leverpasteismet i köksväggen så den rann neöver ....och visst krossa han saker....men aldrig oss....
Men rädslan för at han en dag skulle göra nått....den va altid där...när jag varit ute och lekt...och kom inn i hallen...så kände jag  redan där om han va full lr inte....det va som huset höll andan då....och man ville inte gå inn...men man måste......bläää...

Den känslan jag hadde då....alla nätter.....alla stunder i hallen innan jag gick inn...dom har nog gjort at jag fattar...
tyvärr.... 

Jag vet hur han kände innan han dog.....jag vet det.....
och det är en vetan jag hälst inte vill ha.....

Helvete finns visst........här på jorden......