ravn86

Orolig natt...mardrömmar och ondt..

Vi ska prata mer i dag...jag är inte optimist. Jag vill inte ha det så här..

Tydligen hände samma sak i natt igen...hate it.
Det är mitt fel at jag tycker så, men det hjelper inte låtsas at jag
är ok m det när det river sönder mig innuti...jag kan inte ändra den jag är.
Det är bara jag som inte fixar det...lika bra at jag är den som drar mig ...

Jag är så glad och tacksam at det finns nåra där ute som stöder och
hjelper mig....tack så hemskt mycket!  Ni vet vem ni är...
Jag skulle inte orka utan er.

Morfinet börjar sleppa....